2007-11-26

Ett grenrör för konsten

Orädd har jag kastat mig i inredningsmagasinet Sköna Hems osköna armar:

Hur ser en blomvas för "bikers" ut eller samlartallrikar till skateboardåkare? Simon Sjödin låter tradition möta nutid när han kommenterar vår tids subkulturer i det keramiska konsthantverket.
Båda produkterna kom till för några år sedan på Konstfack. Motorcykelvasen som grenrör med fläns i relief var tänkt för den mogna 40-talistgenerationen som sålt husvagnen och blivit med hoj, och rullbrädorna i porslin – likt en turisttallrik från Delft – blev en betraktelse kring normaliseringen av en ung subkultur samt ett inlägg i debatten om konst/design och de eventuella skiljelinjerna dem emellan. Konsten att dekorera skateboard blev för några år sedan en genre inom populärkulturen.
– Jag har varit otroligt fascinerad av att undersöka vilka uttryck som kan utvinnas ur till synes oväntade kollisioner, kommenterar han.
(Ur Sköna hem nr 14/2007, s. 96)

Motorcykelvas "med fläns i relief"? "En betraktelse kring normaliseringen av en ung subkultur"? "Uttryck som kan utvinnas ur till synes oväntade kollisioner"? Hihihi. Snarare ett ansträngt försök att designa något oväntat och nytt som ska tilltala köpstarka och designkåta fyrtiotalister. Det är ett i detalj uttänkt "uttryck" maskerat som en konstnärlig impuls. Och skribenten jamsar med. Vad annars? Han arbetar ju för en ängslig svensk inredningstidskrift.

Vad kallas skateboardporslinet? Storyboards, förstås!

2007-11-24

Vem nappar på en floskel?

Jag bläddrade nyss lite förstrött i Ny Teknik Jobb och fängslades av det dolda budskapet bakom alla rekryteringsfloskler.

Autentiskt citat nr 1:
Vågar du ifrågasätta och tänka nytt? Brinner du för att få utveckla produktionsorganisationer? Då väntar ett av Sveriges mest utmanade chefsjobb på dig!

Min översättning:
Vågar du ta bort fruktkorgen och den dyra latte-automaten samt bannlysa alla raster? Kan du genomdriva åtstramnings- eller avvecklingsbeslut på område efter område, utan att bry dig om att du blir hatad av både anställda och facket? Om du är en psykopatisk ångvält med hjälpligt fungerande social impulskontroll behöver vi dig för att verkställa de ledningsbeslut vi själva inte vågar genomföra.


Autentiskt citat nr 2:
Skarptänkare? Välkommen.
Tänker du skarpt? Bra. Har du tålamod och är noggrann och resultatinriktad? Perfekt. Just nu söker vi skarptänkare och omtänkare. Nya medarbetare som gillar att tänka och att tänka om och som känner omtanke för sin omgivning. Och för miljön. Det gör vi. Här finns möjligheterna. Du kommer att göra något du verkligen gillar. Det ger kraft till både dig och oss. Du utvecklas och vi också. Vi tror att du kommer att hitta passionen hos oss. Om vi hittar dig.

Min översättning:
Jag är en fyndig ingenjör som ska skriva en annonstext. Jag tror att korta, stolpiga meningar låter säljande. Företaget jag jobbar på tycker att professionella skribenter och informatörer är överskattade.
– Du kan göra det, Fredrik, sa chefen. Det blir billigt och bra!
Jag fick visserligen bara tvåa i svenska på gymnasiet, men jag gillar ordlekar. Jag har faktiskt rätt härlig humor! Hoppas nån ser det och vill komma hit och jobba. Vi har så mycket att göra. Vi kör rakt in i kaklet, varje dag. Hmmm... tror jag lägger in nånting om miljön och om att utvecklas... "passion" måste jag också skriva nånstans... det funkar alltid och jag har ju lärt mig hur det stavas nu. (Tyvärr begrep jag inte att "skarptänkare" låter nästan som "skarprättare".)


Autentiskt citat nr 3:
HÖR du signalerna?
Hos oss kan du utveckla din egen förmåga som kanske ingen annanstans. Inom ******* har vi valt att möta framtiden istället för att invänta den. Det gillar både våra medarbetare och kunder. Vi utmanar konventioner och närmar oss visionen om Framtidens konsult.

Min översättning:
Chefen är lack som f-n. På morgonmötet svepte han rasande förbi oss.
– Nu har ni skitit i det blå skåpet, grabbar, väste han, och saliven stänkte över kaffemuggarna.
Okej, visst – vi hade lovat att lämna in hans trista annonstext med den där töntiga landskapsbilden. .. Jag och Noppe kan visserligen stå för vår moddning av texten (Sunken kan inte det, för han kan inte stå alls ännu), men det blir nog ingen löneförhöjning i år. Man blir straffad för att man tar sin konsultroll på allvar och försöker se på jobbet med visionära glasögon. Ja, alltså, i fredags eftermiddag satt jag, Noppe och Sunken i bubbelbadet på konferenshotellet. Vi spånade text till annonsen som skulle in på måndag. Chefen hade skrivit ett utkast, men det talade liksom inte till oss. Okej, vi kanske svepte ett tiotal glas Laphroaig var, men det som verkligen gjorde att vi kom in i ett flyt var att Sunken tagit med sig en bit röka. Vi hade inte rökt på sen QuarneVALen 1996...


Autentiskt citat nr 4:
Vi mixar ett modernt, projektorienterat arbetssätt med hundraåriga traditioner. Det, kombinerat med vår tekniska spetskompetens, gör att vi är ledande i utvecklingen av militära fordonssystem. I det arbetet värderar vi insidan högst, både din och våra produkters.

Min översättning:
Vi har tillverkat och sålt vapenbärande system aslänge och är djävligt bra på det. Kom med du också och tjäna en massa pengar på att döda fula och fattiga människor i u-länder! Men kom ihåg: Sverige erkänner inte fullt ut sin tillverkning av vapen och annat materiel som är nödvändigt för att upprätthålla en civilisation av vår kaliber (hehe, pun intended!) eftersom folk här är mesiga miffon som helst vill blunda för allt sådant. För att bevara företagets goda relation till regeringen och få hjälp med marknadsföringen världen över kallar vi det "militära fordonssystem" och lägger till lite bla-bla-bla om insidan.

2007-11-17

Vägra vara vattendroppe

Jag har observerat att Kay Pollaks lilla skrift Att välja glädje har börjat dyka upp lite här och var på institutionen. Studenter sitter i kafeterian eller i grupprummen och väljer glädje efter att först ha valt att betala en del av sina usla inkomster till Pollaks fortsatta försörjning som professionell bullshitter och floskelfabrikör.

För dem som inte känner till Kay Pollak kan jag berätta att han är filmregissör, författare och managementpsykologiskt inriktad föredragshållare i det jag och en floskeldrabbad vän till mig brukar kalla vattendroppsskolan. Andra som verkar i samma lukrativa bransch är Mia Törnblom, Wayne W. Dyer, m.fl.

Deras affärsidé är enkel:
1. Få människor att tro att vägen till lycka/balans/nåd är spikrak (det krävs bara en bok/en föreläsning/en tillräckligt stark affirmation).
2. Få människor att tro att de alltid har hundraprocentig kontroll över alla omständigheter som har med den egna välmågan att göra.

När någon väl har köpt boken och/eller gått på föreläsningen, men ändå misslyckas med att vara lycklig är hon oftast fast i den dyigaste delen av självhjälpsträsket. Övertygad om att hon inte har "gjort rätt" köper hon fler böcker och/eller går på ytterligare föreläsningar av charlataner som tar alldeles för mycket betalt.

Ett exempel från arbetslivet: Nuförtiden känner många grundskollärare att de inte har tillräckligt med tid att undervisa i de ämnen de är ålagda att förmedla kunskap i. Förutom att vara pedagoger måste de nämligen administrera åtgärder kring inlärningssvårigheter och psykosociala problem i sina klasser, både på grupp- och individnivå.

Hur löser då arbetsgivarna detta? De vill förstås, av prestige- och budgetskäl och i många fall av ren och skär brist på intelligens, inte erkänna att problemen existerar. För att passivisera den grå massan av (oftast kvinnliga) offentliganställda med låg status anlitar man någon föreläsare som kommer och levererar floskler:

– Bara man bestämmer sig för att välja att vara lycklig så blir man lycklig.

– Om man tittar sig själv i spegeln på morgonen och upprepar "Jag är bäst!" tio gånger så löser sig det mesta.

– Var inte en del av problemet, utan en del av lösningen.

– Om ni (t.ex. ett lärarkollegium) tränar upp er kreativitet, finslipar era arbetsmetoder och anstränger er lite till så kommer era arbetsförhållanden att förbättras markant. Ni kommer att inse att det ni trodde var resursbrist, psykosociala problem, inlärningssvårigheter, sjukskrivna kolleger och nedgångna lokaler egentligen är problem som finns inuti er – problem som kan tänkas bort.

– Vi är alla vattendroppar som tillsammans bildar hav av gemenskap!

Skulden för en sönderfallande och otrygg arbetsplats läggs på arbetstagaren istället för att läggas där den hör hemma: hos dem som bestämmer vart pengarna ska gå. Pollak et consortes tillhör den manipulativa floskelbransch som försörjer sig på att hjälpa till med detta.